My Jakobsson

En av de riktigt svåra grejerna att förstå sig på med spirituell vägledning, är att informationen som vi får ifrån våra guider och Brahman inte alltid är sanningen. Sättet som den levereras på med telepatiska känslopaket gör att den kan kännas väldigt sann. Men det enda som är sant ur Brahmans synvinkel är universums fem lagar. Allt annat är perspektiv, och perspektiv finns det oändligt av.

Våra guider ger oss inte information som är sann. De ger oss den information som vi behöver för att vi ska ta oss dit vi ska. Dina guider kan faktiskt ljuga för dig. Eller vanligare: ge dig tvetydig information och vara nöjda när du tolkar den helt fel. Det var meningen att du skulle tolka den fel! De är inte intresserade av att leverera oss sanningar, de är bara intresserade av att i kärlek förflytta oss från punkt A till punkt B.

Jag skriver om detta för att jag själv känner mig ordentligt snuvad just nu, i ett ämne där mina guider har vilselett mig. I ett och ett halvt år så har jag hjälpt en annan människa, ivrigt påhejad av mina guider som hela tiden har bekräftat att jag har gjort helt rätt. Men nu så har det uppdagats för mig, att den här människan som jag har hjälpt inte är… hm. Jag vill inte skriva att hen inte är en bra människa, för det tror jag inte på själv, men låt mig istället formulera det som att det är en människa som fattar elaka beslut. Beslut som står i radikal motsats till hur jag vill leva mitt liv. Vad som känns ännu värre är, att mina guider hela vägen har uppmuntrat mig till att helt ovetandes uppmuntra den här andra människan till att agera elakt. Och jag fattar inte! Jag förstår, att det inte är menat att jag ska förstå, men jag känner mig ändå väldigt sviken. Både av mina guider och av den här andra människan.

Jag begriper inte varför de gjorde mig delaktig i att sprida rädsla och hat rakt ut i samhället. Det går rakt emot allt som jag står för! Så detta är bland det verkligt svåra, med Gud. Vi styrs av en makt som vi inte begriper, och den drar oss ibland i väldigt märkliga riktningar. Allt jag kan göra nu är att fullständigt släppa kontrollen och lita på att också detta var menat. Men ledsen över det, det får jag vara! Det ingår i att vara människa.

Fy fan. Jävla freaks.