My Jakobsson

Håll i hästarna

2026-08-17 17:55 ⏱ 4 min läsning

Spännande! Jag fick ett oväntat direktmeddelande från mina freaks. De brukar fylla mina dagar med, ”Allt är väl! Du gör rätt! Fortsätt så!” Men nu plötsligt så hörde jag, ”Håll i hästarna! Du har inte all information än.”

Och då spetsar jag förstås öronen. De förklarade, att de ser att jag väldigt gärna vill komma igång, men att jag måste vänta några sekunder till, så att alla pusselbitar ska hinna ramla på plats. Så jag har på känn vad det här handlar om, men tänker att jag vill se om jag kan försöka reda ut det närmare med lite tarot- och orakelkort. Jag satte mig här för att ta itu med det, när jag hörde ett fasligt oväsen ovanför mig. Så jag kilade ut på balkongen för att kika, för att på grund av de där freaksen så har jag numera tydligen blivit en sån som måste kolla på varenda jävla flygplan som far förbi. Å ta mig fan! Rakt ovanför lägenheten: ett biplan. Dubbelvingat alltså. For förbi närapå övertydligt rakt igenom mitt synfält, ”TITTA PÅ MIG,” vände i en snäv cirkel och flög tillbaka, rakt ovanför mig igen. Och det, mina vänner, är vad vi kallar för en synkronicitet. Flygplan, de betyder något för mig. Om några av de här korten som kommer att dyka upp nu dessutom skyltar med rävar eller kolibris, då är det ingen fråga om varför jag ska hålla mina hästar. Så nu kollar vi. Heh. Kolla kolibris.

Exakt vilka hästar är det som jag ska hålla?

Tarotkortet Nine of Cups. På en strand sitter en rödhårig kvinna i häxhatt och färgglada kläder. Bakom henne står ett sandslott dekorerad med nio gyllene bägare. En svart katt leker med en liten röd krabba i förgrunden. I bakgrunden syns havet, en strand och gröna kullar under en ljusblå himmel.

Mitt syfte. (Everyday Witch Tarot.) Vilket bekräftar det som jag hade på känn, att detta rör sig om manuset som jag skickade in till förlag. Jag uppfattar det inte som att det var fel att skicka in. Vi kan inte göra fel, så fungerar inte livet. Men jag saknar alltså någon information, och med det tolkar jag att just det här inskicket till just det här förlaget kommer att bli en återvändsgränd. Och det känns som om... att det är jag som kommer att dra i bromsen, inte de? Intressant.

Vad är det för information som jag saknar?

En kvinna i vit, draperad klänning sitter i en stol med hjärtformat ryggstöd. På huvudet bär hon en törnekrona som växer uppåt och övergår i hornliknande grenar. Flera fantasidjur kommer till henne med gåvor bestående av olika sorters bär. Runt henne syns växter och blommor i pastellfärger. Längst ned står ordet HONOUR.

Åh, wow. Jag har haft den här leken i kanske ett år och det är en av mina favoriter. (Land of Giants Oracle.) Jag använder den jätteofta, men jag har aldrig dragit det här kortet förut! Se hur de små varelserna kommer med bär? Jag tolkar det som att jag inte behöver söka upp mitt syfte. Mitt syfte kommer till mig. Törnekrona. Ja, se på fan! Kvinnan på bilden har något som man nästan kan tolka som en törnekrona som har börjat blomma... Rysningar på det.

Varför ska jag ”hålla mina hästar”?

Två tarotkort ligger bredvid varandra. På det vänstra kortet, ACE OF WANDS, syns en stor vit, flammande komet som diagonalt faller genom en svart stjärnhimmel. På det högra kortet, PAGE OF WANDS, sitter en ekorre i högt gräs under en stor, strålande komet. Ekorren ser inte kometen. Den har stora öron, en yvig upprest svans och håller sina framtassar framför kroppen.

Haha! Skitungar. Jag är ekorren och det som jag inte känner till är kometen. (The Star String Tarot.) Det pågår någonting som är mycket större än mig, på ett plan som jag inte kan begripa. Det här är, med andra ord, budskapet som jag har hört på repeat i över ett år nu, varje gång jag har försökt att resa på mig för att göra någonting: Vänta. Gah!

VAD ÄR DET SOM DRÖJER?

Tarotkortet Death. En vit häst hoppar genom en lysande blå portal och förvandlas gradvis till en svart häst. Runt portalen breder sig ett abstrakt mönster av blå strålar, gyllene penseldrag och vita blommor mot en mörk bakgrund.

Död, och återfödelse. (Lubanko Tarot.) Rättvisa i botten av kortleken. Någonting som är mycket större än jag måste förändras, innan mitt syfte kan komma in med fullt blås. Återigen: ett meddelande som jag har hört till förbannelse.

Flyga fritt

Spelar ingen roll om det syns eller ej; en insekt vet om när någon har ställt ett glas över den

Glaset måste flyttas. Hm, nu lyfte jag frånvarande på en korthög här och blev uppmärksammad på detta kort, samtidigt som en av mina guider, Judas, gav sig till känna:

Ett litet gripliknande väsen äter på en klase lila vindruvor. Det har flugit genom en trasig fönsterruta, vars sprickor syns runt bilden. Runt väsendet slingrar sig murgröna och andra växter, och i bakgrunden skymtar ett varmt, gyllene ljus. Längst ned står texten RISKS & REWARDS.

Glaset måste krossas. Judas brukar bara titta in när det är allvar. Jag menar ”liv och död”-allvar, och då menar jag bokstavlig död. Det är därför som det dröjer. Någon är rädd för bokstavlig död. Frustrerande! Men relaterbart. Jag önskar att jag kunde dela med mig av allt det jag vet, om livet och döden, men det går inte. Så jag får väl återgå då, till att vänta. Vänta. Vänta. Suck. Jag har själv gått igenom de rädslorna, för döden, så jag vet att det är något av det svåraste som en människa kan göra. Men nu när jag är på andra sidan om dem, då är det lätt att stå och stampa med foten av otålighet i väntan på att resten av flocken ska göra motsvarande resa. Kom bara, kära vänner! Vattnet är varmt! Det är säkert här. Du kommer inte att dö, det bara känns så. Hm, men nu autoskriver jag bara. Var det här med döden relaterat till… Ja. Ja visst ja, jag drog ju kortet Death till och med! Glömde.

Hörrni, vi fixar det här. Vilka ”ni” och vad ”det här” än är.

… och snabba på lite! Jag är redig trött på att vänta, haha! Hur svårt kan det va, att forma om världen?

← Tillbaka till startsidan